Vad avgör hur lång
•
Längdkurvan
[Hur är tillväxtkurvorna gjorda]
De vanligen använda kurvor som beskriver längdtillväxten av svenska barn har konstruerats av retrospektiva mätdata från BVC och skola på cirka 3000 barn i Göteborg födda omkring 1974 (Wikland 2002). I detta material har genomsnittslängd och statistisk spridning i SD-enheter kring medelvärdet beräknats per ålderskategori. Genom att därefter sinsemellan sammanbinda punkterna för medel- och bestämda SD-nivåer för varje ålderskategori får man en rad kurvlinjer. Detta är det gängse sättet att konstruera tillväxtkurvor för längd, vikt, BMI och huvudomfång trots att kurvorna egentligen bara beskriver hur ett visst kroppsmått fördelar sig i populationen per ålder. Ett problem med denna typ av tillväxtkurva är att den inte tar hänsyn till individuella olikheter i mognadstempo som också styr tillväxthastigheten. Tydligast blir detta under pubertetsåren eftersom populationsfördelningen av längd är ett medelvärde för barn med olika pubertetsstadier
•
Nyfiken på livslängd
Men det är lätt att missförstå vilken sorts medicinska framsteg det handlar om. Medellivslängden ökar inte därför att människan som art har lyckats förlänga sin livslängd. Den ökar därför att fler individer klarar sig till en hög ålder.
– En del tror att ingen blev gammal förr i tiden, men så är det inte, säger Karin Modig.
Medellivslängden är inte heller detsamma som att de flesta dör vid en viss ålder. Det ger alltså ingen bra prognos för hur långt liv någon individ kan förvänta sig, förklarar Karin Modig.
Men förbättringar i folkhälsan i alla livets åldrar ger tydliga avtryck i medellivslängden. En förutsättning för ett långt liv är att inte dö tidigt och det är det allt färre som gör – barnadödligheten i världen har minskat med nästan 75 procent sedan 1950.
– Att få kontroll över vissa infektionssjukdomar och få ner barnadödligheten har fått en stor påverkan på medellivslängden, säger Karin Modig.
Globala målen för hållbar utveckling
Enligt de
•
Det avgör hur långa vi blir – inte bara gener
Det är inte bara evolutionen som förändrar människokroppen. Ny teknik och förändrade sätt att leva påverkar oss också. Till exempel vår längd.
Det senaste seklet har människan i snitt blivit fem procent längre. Många av oss är längre än våra far- och morföräldrar och långa föräldrar brukar få långa barn. Men det är inte bara generna som avgör hur långa vi blir.
Befolkningen blir kortare
Många av de länder där befolkningarna toppar listan över kroppslängd ligger i Europa. Sverige hittar vi på en 15:e plats enligt flera mätningar. Enligt en rapport från statistiska centralbyrån från 2018 var medellängden för män i Sverige 180 centimeter och 166 centimeter för kvinnor.
Nederländerna toppar idag listan över att ha världens längsta befolkning. Men så var inte alltid fallet. Och det finns även befolkningar som bryter trenden och nu blir kortare.
Se mer om vad som påverkar vår längd i klippet ovan.
Se hela Vetenskapens värld: Den