Hur påverkas adrenalinet
•
Adrenalin kan vara livsviktigt samtidigt som långvarig utsöndring kan vara skadligt. I den här artikeln tittar vi närmare på adrenalin. Du kommer lära dig allt du behöver veta om ämnet, vad det är, hur det fungerar och varför vi får adrenalinkickar.
Förutom det tipsar vi om hur du undviker långvarig utsöndring av adrenalin för det kan vara skadligt för dig.
Vad är adrenalin?
Adrenalin är kort sagt ett hormon, närmare bestämt ett så kallat stresshormon. Det betyder att det aktiveras när du är stressad. Det fungerar som en signalsubstans det vill säga som ett ämne som förmedlar information från en nervcell till en annan i din kropp. Det bildas i dina binjurar och då du kanske inte vet vad binjurarna sitter och vad de har för funktion tar vi därför en kort titt på dessa.
Ovanför dina njurar hittar du binjurarna. Deras uppgift är bland annat att bilda flera olika stresshormoner som har en väldigt viktig roll i din kropp. Exempel på dessa är adrenalin, kortisol och noradrenalin.
•
Adrenalin
Adrenalin, summaformel C9H13NO3, är ett stresshormon och en signalsubstans som bildas i binjuremärgen och i vissa nervceller i hjärnan. Adrenalin är ett viktigt hormon som gör vår kropp redo att fly eller kämpa mot en fara. Hormonet har hittats hos många djur och även hos encelliga organismer.
Den japanska kemisten Jokichi Takamine var den första som lyckades isolera och rena hormonet år 1901.[1] Tre år senare skedde den första syntesen av adrenalin individuellt av Friedrich Stolz och Henry Drysdale Dakin.[2]
Utsöndringen är normalt låg, men vid aktivering av det sympatiska nervsystemet ökar utsöndringen av adrenalin från binjuren. Noradrenalin och adrenalin tillsammans med ett flertal andra ämnen kallas tillsammans för katekolaminer.[3] De samlade effekterna av dopamin och noradrenalin utgörs främst av effekter från adrenalin och är:[3]
Medicinsk användning
[redigera | redigera wikitext]På grund av adrenalinets stora påverkan på kroppen kan hormo
•
Det här händer i kroppen när vi äter:
När vi blir hungriga signalerar kroppen tydligt att vi behöver energi. Stressnivån ökar, vi får hög puls och känner oss olustiga. Energibristen frisätter adrenalin, hungerpeptider och dopamin. Genom adrenalinet stimuleras musklerna till rörelse för att skaffa oss föda. Genom hungerpeptiderna inriktar vi oss på att finna det vi behöver. Dopaminet motiverar oss att äta.
När vi äntligen fått mat i magen drivs kroppen in i en fas av vila, som dämpar dopaminaktiviteten och höjer serotoninhalten. Med en hög halt serotonin känner vi ingen lust att »ta om«, vi känner oss mätta. Vi är nöjda.
Beskrivningen gäller när vi äter fett, men inte när vi äter socker. Medan fett gör oss lugna och mätta stimulerar den söta smaken frisättningen av endorfiner och hungersignalen noradrenalin. Vi nöjer oss inte, utan vill ha mer och mer. Att de vanliga mättnadssignalerna inte fungerar när vi äter sötsaker kan bero på att noradrenalin, som är kopplat till hunger, st