Hur upptäcktes röntgen
•
Röntgenstrålning
Wilhelm Röntgen upptäckte år 1895 en ny typ av genomträngnde strålning, som inte kom från radioaktiva ämnen, men från ett vakuumrör under högspänning. År 1912 visade Laue genom diffraktion att det var elektromagnetisk strålning med mycket kort våglängd.
Så grovt kan man säga att vågländen ligger mellan 10-8 och 10-11 meter med fotonenergier mellan 100 eV och 100 keV. Ju högre energi (kortare våglängd) ju mer genomträngande (hårdare) röntgenstrålningen blir. Röntgenstrålning med fotonenergi lägre än någon keV kallas för mjuk röntgenstrålning. Energier under sådär 100 eV kallas också för vakuum-ultraviolet; det mesta absorberas redan av en tiondels millimeter luft.
Hård röntgenstrålning överlappar med gammastrålning. Sk
•
Wilhelm Röntgen
Många beundrade den nya upptäckten och inom läkarvetenskapen insåg man snabbt att Röntgens upptäckt skulle komma till stor nytta.
Men för allmänheten var röntgenstrålarnas förmåga att tränga igenom väggar och annat material skrämmande. En del personer ansåg att upptäckten skulle medföra att moralen kom i fara. Smarta affärsmän påpekade att eftersom dessa strålar kunde genomtränga allting, så skulle mindre nogräknade personer komma att missbruka den nya upptäckten. För att skydda den allmänna anständigheten började affärsmännen tillverka röntgensäkra kappor och klänningar till försäljning.
År 1901 tilldelades Röntgen det första Nobelpriset i fysik.
Under första världskriget 1914-1918 användes ibland mobila röntgenutrustningar vid fältsjukhusen. Nu kunde man t.ex. lättare se var kulor hade fastnat i kroppen, vilket gjorde det lättare att operera.
1923 dog Röntgen i magcancer, 77 år gammal. Hans namn var redan då hedrat över hela världen.
Röntgens arbete har l
•
Röntgenstrålning
| Elektromagnetiskt spektrum[1][2][3] | ||||
|---|---|---|---|---|
| Frekvensområde | Frekvens | Våglängd | Fotonenergi | Intervallbredd |
| Audiofrekvens | 30 kHz–3 Hz | 10 km–100 Mm | < 12,4 feV | |
| Radiofrekvens | 300 MHz–30 kHz | 1 m–10 km | 1,24 µeV–12,4 feV | 4 B |
| Mikrovågor | 300 GHz–300 MHz | 1 mm–1 m | 1,24 meV–1,24 µeV | 3 B |
| Infraröd (IR) | 405–0,3 THz | 740 nm–1 mm | 1,7 eV–1,24 meV | 3,1 B |
| Synligt ljus | 789–405 THz | 380–740 nm | 3,3 eV–1,7 eV | 0,3 B |
| Ultraviolett (UV) | 300 PHz–789 THz | 1–380 nm | 1,24 keV–3,3 eV | 2,6 B |
| Röntgenstrålning (X) | 30 EHz–300 PHz | 10 pm–1 nm | 124 keV–1,24 keV | 2 B |
| Gammastrålning (γ) | > 30 EHz | < 10 pm | > 124 keV | |
Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserandeelektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01–10 nm) och höga fotonenergier (100 eV – 100 keV).
Röntgenstrålningen upptäcktes av forskaren Wilhelm Conrad Röntgen 1895, som fick det allra första Nobelpriset i fysik1901 för den bedriften