Hur tappar man någon
•
En demenssjukdom innebär en stor omvälvning. Ur ett psykologiskt perspektiv kan sjukdomsförloppet delas upp i olika faser. Birgitta Ingridsdotter, geropsykolog, tar upp de viktigaste förändringarna för både den direkt drabbade och de anhöriga.
Livet blir aldrig mer detsamma när någon närstående drabbas av en demenssjukdom. Sjukdomen kan utvecklas på lite olika sätt, förloppet skiljer sig från person till person. Under mina dryga tjugo år inom äldreomsorgen har jag ändå sett vissa gemensamma drag, åtta psykologiska faser som alla demenssjuka och deras anhöriga tycks gå igenom.
I dessa faser bildar psykologiska förändringar och reaktioner ett mönster som delas av andra i samma situation. Givetvis är variationen stor; hur länge man befinner sig i varje fas, hur tydlig den är och hur den upplevs är helt individuellt. Faserna kan även överlappa varandra.
Varje fas kan beskrivas utifrån de anhörigas perspektiv och utifrån hur personalen inom omsorgen kan bemöta och stötta den anhörig
•
Överfylld urinblåsa kan förstöra livet
En uttänjd urinblåsa kan ge urintömningsbesvär, värk och läckage. Men det går att förhindra, om sjuksköterskan uppfattar och åtgärdar i tid.
När urinblåsan blir överfylld, med mer än en halv liter, förlorar den sin sammandragande funktion och det blir svårt att kissa. Fylls den för mycket eller blir övertänjd upprepade gånger kan patienten förlora förmågan att kissa på vanligt sätt för resten av livet. Sjuksköterskan Eva Joelsson-Alm har intervjuat 20 personer som har fått sin skadade urinblåsa godkänd som vårdskada under åren 2007—2010, tretton kvinnor och sju män. Den yngsta var 28 år och den äldsta 78 år vid skadetillfället. Skadorna uppstod framför allt i samband med kirurgi, men även vid graviditet, förlossning eller infektion.
En av de intervjuade har inga kvarstående besvär. Bland de övriga tappar sig elva personer dagligen och en har urinkateter, Kad. De övriga kan med möda kissa och har utvecklat olika metoder för att klara det,
•
Vanliga symtom och varningssignaler på Alzheimers sjukdom
Vid Alzheimers sjukdom påverkas flera kognitiva (intellektuella) funktioner, till exempel minne, tankeförmåga, omdöme, orienteringsförmåga och språk.
Det finns ett antal tillstånd som kan ge symptom som liknar demens, exempelvis depression, infektioner, utmattningssyndrom, förändringar i ämnesomsättningen (hypertyreos/hypotyreos) och andra neurologiska tillstånd. Flertalet av dessa kan behandlas framgångsrikt. Även felaktigt använda läkemedel eller bristtillstånd som B12 vitaminbrist kan ge upphov till demensliknande symtom som kan åtgärdas om de upptäcks.
Symtomen kan vara åldersrelaterade
Vid Alzheimers sjukdom påverkas flera kognitiva (intellektuella) funktioner, till exempel minne, tankeförmåga, omdöme, orienteringsförmåga och språk. När sjukdomen debuterar i högre åldrar är minnesstörningar det vanligaste och kanske många gånger de enda symtomen. Men man kan också ha symtom utan att ha minnesproblem.
När yngre