Hur påverkar godis
•
Socker och psykisk ohälsa
Kopplingen mellan socker och lycka är något som vetenskapsjournalisten Henrik Ennart uppmärksammat med sin bok ”Happy Food”. I din tjocktarm tillverkas nämligen hormoner och signalämnen som styr dina känslor.
Han menar att det inte är en tillfällighet att magen kallas för den andra hjärnan. Nya rön visar hur tarmbakterierna inte bara är med och styr över vår kroppsvikt, kroniska tarmsjukdomar, diabetes, kärlsjukdomar och även cancersjukdomar. De tycks också vara kopplade till psykisk ohälsa och depression.
– Inom 24 timmar kommer det du nyss stoppade i munnen att ha möblerat om i floran av bakterier som lever i dina tarmar på ett sätt som går att mäta. Och godis och sötsaker är lite som att ta uppiggande medicin. Löser problemet för stunden men förvärrar läget på sikt, säger han.
Ny forskning: Koppling mellan socker och depression
Förr trodde man att sockret främst bidrog till depression via ökad fetma, som är en ris
•
Hur påverkar socker kroppen?
Allt du undrar om socker
Hur dåligt är socker egentligen och varför kan det kännas som ett beroende? Vår dietist svarar!
Hur påverkar socker kroppen?
– Socker precis som alla kolhydrater ger energi till kroppens celler. Kolhydrater, fett och protein är våra energikällor. När vi sprang från sabeltandade tigrar behövde vi snabb energi och likaså när vi ska genomföra ett Vasalopp på nio mil. Då behöver vi kolhydrater som bryts ner till socker eller att vi tillför snabba kolhydrater for att orka. Kroppen kan dock bryta ner protein och fett till muskelenergi men det kostar kroppen mer och tar längre tid.
Är det skillnad på hur tillsatt socker påverkar kroppen jämfört med naturligt förekommande socker?
– Nej det är ingen skillnad. Socker är socker. Det man däremot kan säga &
•
Vår hjärna förändras då vi äter snask
Varför är det så svårt att avhålla sig från choklad, chips eller pommes frites? En ny studie visar att ätande av godis och snacks får vår hjärna att förändras. Om vi regelbundet stoppar i oss sådana saker, om än bara i små mängder, lär vår hjärna sig att uppskatta dem – och begära mer.
Studien, som presenteras facktidskriften Cell Metabolism, har tillkommit vid Max Planck-institutet för forskning om metabolism i Köln. Även forskare från bland annat amerikanska Yale University har deltagit.
– Vår lust att äta fett- och sockerrika livsmedel, den så kallade västliga dieten, kan antingen vara medfödd, eller också utvecklas som ett resultat av övervikt. Men vi tror att hjärnan lär sig det här begäret, säger studiens ledande skribent Sharmili Edwin Thanarajah.
För att testa sin hypotes anlitade forskarna en skara frivilliga med normal kroppsvikt, som delades in i två grupper. I den ena gruppen blev man varje dag, utöver de normala måltiderna, serv