Hur började revolution
•
Franska revolutionen
Franska revolutionen (franska: Révolution française[ʁevɔlysjɔ̃ fʁɑ̃sɛːz]) inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli (numera Frankrikes nationaldag) 1789 och avslutades med Napoleon Bonapartesstatskupp 1799, Brumairekuppen. En annan uppfattning betraktar revolutionen såsom avslutad med Thermidorkrisen 1794 då de mest radikala revolutionära makthavarna störtades. Det är även möjligt att betrakta franska revolutionen som avslutad när Napoleon Bonaparte lät sig krönas till kejsare 1804, eftersom revolutionen härmed genomlöpt ett varv från monarki till kejsardöme.
Frankrikes motto "Frihet, jämlikhet, broderskap" (franska: Liberté, égalité, fraternité), officiellt antaget under den tredje franska republiken, har sina rötter i de slagord som associeras med den franska revolutionen och fick sin nuvarande form 1793. "Frihet, jämlikhet, broderskap" har sedan 1946 stått med i den franska konstitutionen.
Revolutionen hade förebådats under lång tid f
•
Historia 1a1/Amerikanska revolutionen
Washington korsar Delawarefloden
Sammanfattning: Den amerikanska revolutionen (1775-1783) är också känd som det amerikanska frihetskriget. Konflikten uppstod från växande spänningar mellan personer bosatta i Storbritanniens 13 nordamerikanska kolonierna och den koloniala regeringen, som representerade den brittiska kronan. Skärmytslingar startade mellan brittiska soldater och koloniala milismän i Lexington och Concord i April 1775. Den följande sommaren påbörjade rebellerna ett fullskaligt krig för sin självständighet. År 1778 gick Frankrike med i den amerikanska revolutionen på nybyggarnas sida. Det ändrade vad som i huvudsak varit ett inbördeskrig till en internationell konflikt. Efter det att fransk stöd till den kontinentala armén tvingat fram den brittiska kapitulation i Yorktown, Virginia, 1781, hade amerikanerna effektivt vunnit sin självständighet, men striderna var inte formellt avslutade förrän 1783.
Hur började det?
[redige•
Tiden före revolutionen bröt ut ägde adeln och prästerna tillsammans nära hälften av Frankrikes jord och var så gott som helt skattefria. Den övriga befolkningen, som tillhörde det tredje ståndet, fick med sina skatter betala statens utgifter, ämbetsmännens lön, kostnader för de krig som landet förde och dessutom för det dyrbara hovlivet. Att kritisera den sneda fördelningen var farligt och kunde leda till livstids fängelse. Det mest beryktade fängelset hette Bastiljen och var ett gammalt medeltida slott i Paris.
Ludvig XIV:s slösaktiga hovliv och kostsamma krig hade ruinerat landet och hans efterträdare, Ludvig XV, var inte mer sparsam han. När Ludvig XVI kom till makten hjälpte det därför inte att han ville väl eftersom han saknade förmåga att driva sin vilja igenom. Under hans första regeringstid deltog Frankrike i Nordamerikanska frihetskriget (1775-1783). Kriget var populärt men kostade landet ofattbara summor. Kungen avsatte inte mindre än 2 miljarder livre till det ameri