Hur ser asplöv ut


  • Asp bark
  • Hur hög blir en asp
  • Asp stam
  • Aspen – ett av våra äldsta träd

    Aspen (Populus tremula) är ett stort träd som trivs bäst i mullrika sluttningar med rörligt grundvatten. Den är ljuskrävande och härdig mot vårfrost och vinterkyla. Kronan är oregelbunden och relativt gles. Barken är slät och blågrön, men trädet får med åren en gråsvart skorpbark. Aspen kan bli upp till 30 meter hög.

    Bladen är runda med naggad kant och har långa, platta skaft. Det är de tillplattade bladskaften som gör att asplöven rör sig lätt även vid minsta vindpust. Rotskott och unga plantor har blad som är stora och hjärtformade. Från det kraftiga rotsystemet utvecklas rotskott i stor mängd. Aspen blir sällan mer än 100 år, men genom rotskott kan samma individ leva i mer än 1000 år. I skogsbruket avverkas aspen vid 50-70 års ålder. Aspen bildar sällan bestånd, utan uppträder gruppvis eller i blandning med björk och gran.

    Användning

    Veden är ljus, lätt och mjuk. Förr användes den bland annat till takspån, foder, gärdesgårdar, tändstickor, husg

    Asp (träd)

    Asp (Populus tremula) är ett snabbväxande träd i poppelsläktet inom familjen videväxter. Det förekommer i tempereradeEuropa och österut till Kina och Japan, samt ett isolerat bestånd i Nordafrika, i Algeriet.[1]

    Asp finns i hela Sverige upp till trädgränsen och är den enda arten i släktet som betraktas som naturligt förekommande i landet.[2]

    Aspen är ett störningsgynnat trädslag som sprider sig efter brand och andra händelser som öppnar upp i skogen. Många arter är mer eller mindre beroende av aspen som föda, bo- och levnadsplats. Till exempel är den värd för minst 1 000 vedlevande arter, dvs. sådana som är knutna till döda träd[3].

    I Nordamerika finns en närbesläktad art, amerikansk asp (P. tremuloides), som skiljer sig bland annat på glesare tandning på löven.

    En korsning (hybrid) mellan P. tremula och P. tremuloides är det som kallas för hybridasp och denna anses växa snabbare,[4] vara lätt att föryngra (självföryngring genom rotskott)[4] o

    Asp

    Asp (Populus tremula)

    ▶ Aspen hörde till de tidigaste invandrarna till Sverige i slutet av istiden. Förekommer idag i hela landet och är näst efter björken vårt vanligaste lövträdslag.
    ▶ Ljuskrävande och snabbväxande träd. Växer på all slags mark men bäst på bördiga och luckra marker.
    ▶ Blommar i mars-april, före lövsprickning. Blommorna är enkönade och hon- och hanhängen sitter på skilda träd.
    ▶ Blir lätt rötskadad och därför sällan över 100 år gammal. P.g.a. sin förmåga att föröka sig genom rotskott kan en och samma aspklon dock bli flera hundra år gammal. I skogsbruket avverkas aspen normalt vid 50-70 års ålder.
    ▶ Veden är ljus, lätt och mjuk. Har låg egenvikt och har därför förr använts för lätta konstruktioner som ok och proteser.
    ▶ Används idag i liten omfattning, mest i tillverkning av pappersmassa och till tändstickor. Aspfaner har på senare tid använts som ytskikt på innerdörrar som ett alternativ till regnskogsträ.
    ▶ Viktig som foder för växtätande däg