Hur järnvägssliprar görs
•
Dina plastburkar kan bli järnvägssliprar
Det är den plast som sorteras i hushållen som nu kan få ett helt nytt användningsområde. Och plaståtervinnaren Leif Andersson tror att det är något som kan bli riktigt stort.
– I dag gör vi 5.000 till 6.000 ton per år och om allt fungerar fram till år tre så blir det runt 20.000 ton. Då räknar jag bara sliprar. Ska vi fortsätta göra det granulat vi gör i dag så blir det 25.000 ton, säger Leif Andersson som är ägare och vd i Plaståtervinning i Wermland AB.
Bästa alternativet?
Plaståtervinningen i Gördsbyn utanför Arvika är ett av sex företag som ingår i Trafikverkets försök att hitta alternativ till de miljöfarliga kreosotimpregnerade sliprar som i dag bär stora delar av järnvägsnätet.
2018 förbjuds kreosotsliprarna och då öppnas en enorm marknad för den som lyckats få fram det bästa alternativet.
– I så fall blir det 200.000 sliprar per år enbart till reparationer och utbyte. Sedan tillkommer ju nybyggnationer och andra bolag, det är j
•
Ballast (järnvägsspår)
Ballast är det översta lagret av banvallen som järnvägssliprar vilar i. Det kan bestå av grus eller makadam.
Funktioner
[redigera | redigera wikitext]Makadamballasten ska bära spåret och säkra dess längd- och sidostabilitet och måste därför:
- Ge stort motstånd mot vertikaltryck.
- Ge stort motstånd mot horisontaltryck.
- Vara elastisk.
- Vara beständig mot mekanisk nötning.
Elasticiteten är en förutsättning för lastspridning mellan sliprarna.
Underballastens funktioner är:
- Att fördela trycket från sliprarna
- Att dränera vatten så spårbädden skyddas.
- Att förhindra finpartiklar från terrassen att vandra upp i ballasten.
- Att skydda terrassen från erosion.
Ballastens uppgift är att fördela de krafter som överförs av trafik utan att förstöras samt se till att fördela belastningar så att inte banunderbyggnaden sviktar. Ballasten ska ge sliprarna ett fast och stabilt läge, både i höjd- och sidled så att ett gott spårläge kan bibehållas. Ballasten
•
Sliper
| Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2017-03) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Järnvägssliper, eller syll, är en balk som dels fördelar järnvägsspårets last över banvallen och dels, tillsammans med rälsbefästning och räler, bildar en styv "spårpanel" som säkerställer spårvidden och hindrar en solkurva. Det gäller även tunnelbanor och spårvägar. Ordet är lånat från det engelska sleeper som betyder sovare.[1]
Hos vissa broar och tunnlar eliminerar man ibland sliprar och ballast genom att gjuta in befästningarna direkt i brobanorna eller tunnelgolvet.
Typer
[redigera | redigera wikitext]Träsliprar
[redigera | redigera wikitext]Den tidigaste typen av sliprar var gjorda av trä, helst av hårt trä (främst ek eller bok). Furu (mjukt) används främst på sidolinjer, impregnerat med kreosot (doc