Hur får stormar sitt
•
Är vi beredda på stormar med orkanstyrka? Så här svarar myndigheterna
Även om stormens styrka överraskade en och annan, så har myndigheterna redan länge varit beredda på vad som ska göras.
Enligt Lassi Tiittanen, beredskapsplanerare vid Egentliga Finlands räddningsverk, finns det både nationella beredskapsplaner och lokala planer.
Då myndigheterna förbereder sig för olika sorters väderfenomen, börjar de med att fråga sig vilka typer av väder som kan förekomma under årets lopp.
– Vi kan inte säga att det just vid månadsskiftet av oktober och november blir storm, men i Egentliga Finland har annandagsstormen från 2011 fungerat som grund för vad som kan hända. Sen ökar riskerna då vindarna kommer upp i orkanstyrka, säger Tiittanen.
Nödsamtal går igenom även om telemasten har slocknat
Men beredskapsplaner hindrar inte att skador uppstår. Under stormar kan det till exempel förekomma störningar i elnätet, vilket gör att komponenter i kommunikationsnätverket, såsom telemaster, int
•
Stormar och oväder
Några stormar som namngivits i Sverige under 2000-talet är Gudrun (2005), Per (2007) och Alfrida (2019). Stormarna får personnamn, namn som får stort genomslag och använts flitigt i rubriker och väderinformation.
Lång tradition
Att större oväder och stormar eller andra extrema väder får ett officiellt namn av vädertjänsten är i sig inget nytt. Tidigare har de oftast fått namn efter platsen eller tiden för stormen, till exempel Ölandsstormen (1985), allhelgonaorkanen (1969) och yrväderstisdagen (1850). Förutom den officiella namngivningen har stormar och andra naturfenomen i alla tider fått olika inofficiella namn på en mer lokal nivå.
Sedan mitten av 1990-talet namnger norska vädertjänsten särskilt svåra oväder och år 2013 följde danska och svenska vädertjänsten efter. SMHI ger framför allt namn till oväder och stormar som uppstår i Sverige och väljer då något av ovädersdagens namn enligt almanackan. Har norska eller danska vädertjänsten redan namn
•
Därför heter stormarna som de gör
Med hösten kommer stormarna och plötsligt börjar ett namn dyka upp i alla medier. I det här fallet – Knud. Men var kom det namnet i från?
Många kan säkert räkna ut att namnet är något som våra danska vänner har suttit på kammaren och kommit fram till. Att inte Sverige själva döper stormen har att göra med ett samarbete som startades för ett par år sedan.
– Andra länder har liknande samarbete. Storbritannien och Irland har döpt den här stormen till Bronagh, och det hade aldrig funkat här. I nedre delarna av Europa har man inte lika mycket stormar men jag vet att Portugal och Spanien har ett samarbete när det kommer till att döpa stormar, möjligtvis kan även Frankrike vara med i den treklövern, säger Michael Selbæk vid DMI.
Simone, St Jude och Christian
Många minns säkert stormen Simone som slog till mot Sverige i slutet oktober 2013. Snabbt uppstod ett problem – britterna kallade den för St Jude, tyskarna tyckte att Christian passade fint oc