Hur många blir botade
•
Basalcellscancer
Basaliom är en vanlig form av hudcancer. Långvarig påverkan av solens UV-strålar är den främsta orsaken. Tumören opereras bort och de flesta tillfrisknar.
Läs mer om Basalcellscancer
Bröstcancer
Den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. En knöl i bröstet kan vara ett symptom på att det är en brösttumör. Men resultatet av bröstcancerbehandling förbättras stadigt.
Läs mer om Bröstcancer
Bukspottkörtelcancer
En elakartad tumör kan uppstå i bukspottkörteln, ett av matsmältningens organ. Tumören ger inga eller vaga symptom och har ofta hunnit sprida sig innan den upptäcks.
Läs mer om Bukspottkörtelcancer
Hjärntumörer
Hjärntumörer är ett samlingsnamn för olika typer av tumörsjukdomar i hjärnan. De måste diagnosticeras och behandlas av specialister inom olika områden.
Läs mer om Hjärntumörer
Huvud-halscancer
Tumörer i hals eller huvud har olika förlopp och prognoser. Det kan försvåra behandlingen men de flesta som insjuknar i den här cancer
•
Varför uppstår bröstcancer?
Riskfaktorer påverkar täthet i brösten
Tätheten förändras genom livet när bröstvävnad omvandlas till fett. Hos en 25-åring är det väntat med en närmast helt vit mammografibild, men samma bild från en 70-årig kvinna skulle vara ett tydligt tecken på hög risk för sjukdom. Per Hall berättar att i princip alla kända riskfaktorer för bröstcancer påverkar tätheten. Varje fött barn samt amning minskar tätheten – så omvänt innebär ett uppskjutet barnafödande, få födda barn och begränsat med amning en ökad täthet. Alkohol och brist på fysisk aktivitet ökar tätheten, liksom övervikt efter klimakteriet, sent klimakterium eller hormonbehandling för att lindra klimakteriebesvär. De enda kända riskfaktorerna som minskar tätheten är rökning och ålder.
– Av någon anledning som vi inte känner till minskar tätheten av rökning samtidigt som risken för bröstcancer ökar. Men rökning är en riskfaktor – om än en svag – i det här sammanhanget, säger Per Hall. &n
•
Bakgrund och orsaker
Prostatacancer är med över 10 000 nya fall per år den vanligaste cancerformen i Sverige. Från 2019 till 2020 minskade antalet nya fall från omkring 11 000 till 9 000. Minskningen orsakades sannolikt främst av minskad diagnostik under covid-19-pandemin, men även av att vårdprogrammet sedan våren 2020 rekommenderar MRT inför ställningstagande till biopsi. År 2021 diagnostiserades 10 199 fall, en siffra som år 2022 stigit till 12 004 fall, vilket kan vara en fördröjd, uppdämd, effekt efter covid-19-pandemin.
Antalet nya fall av prostatacancer ökade snabbt kring sekelskiftet, med en dubblering 1990–2004 (figur 1). Orsaken var främst ökad diagnostisk aktivitet med PSA-testning och systematiska prostatabiopsier, men även det ökade antalet äldre män i befolkningen bidrog. Var femte svensk man diagnostiseras med prostataca