Hur böjs binda

  • Obestämd singular.
  • Bestämd singular: bindan.
  • Obestämd plural: bindor.

    • •

    binda

    Vad betyder binda? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

    (band, bundit, bind, binda, binder)

    Vad betyder binda?

    bindasubstantiv
    1. tygremsa som håller fast förband
    2. tygbit eller liknande som suger upp vätska
    binda
    1. (fjärde avljudsklassens verb)knyta ihop något
    2. schack attackera en pjäs så att den inte kan flyttas utan att exponera en mer värdefull pjäs
    3. (abstrakt) påvisa samband
    Snabblänkar

    Sammansättningar

    Besläktade ord till binda

    Binda på engelska

    Ordets historia/ursprung

    binda = fsv., fornisländska = gotiska språket bindan, ty.binden, engelska bind; allm. urgermanska st. vb,av urindoeuropeiska roten bhendh, binda, i sanskr.bhandh- (sanskr. a ‹ e), senlat,offendimentum, band, grekiska peīsma, band(av *bhendh-sm-), pentherós, svärfar. Omen äldre användning se under .

    Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

    Korsordsledtrådar & korsordssvar

    Korsordsledtrådar där svaret v

    •

    Konjugering av verbet att binda

    Att binda - Verbböjning på Svenska

    VerbtidVerbkonjugation (irregular)
    Infinitiv:att binda
    Presens:binder
    Preteritum:band
    Supinum:bundit
    Imperativ:bind!
    Presens particip:bindande
    Passiv:bindas

    Aktiv verböjning av att binda

    Med hjälp av konstruktionerna ovan kan vi böja verbet att binda i alla tider och personer. Tabellen nedan visar de aktiva böjningsformerna av att binda. Till skillnad från passiv verbböjning berättar de aktiva konstruktionerna vem som agerar och är därför ofta bättre att använda. Genom att aktivt uttrycka dig undviker du tungt och oprecist språk.

    Nominella former

    Infinitiv: Att binda

    Presens particip: bindande

    Supinum:bundit

    Indikative

    Presens
    jagbinder
    dubinder
    han/hon/den/detbinder
    vibinder
    nibinder
    debinder
    Perfekt
    jaghar bundit
    duhar bundit
    han/hon/den/dethar bundit
    vihar bundit
    nihar bun

    •

    binda

    Svenska

    [redigera]

    Verb

    [redigera]

    binda

    1. knyta ihop något
      Måste jag binda fast dig eller stannar du frivilligt?
      Pia band hunden utanför affären.
    2. (schack)attackera en pjäs så att den inte kan flyttas utan att exponera en mer värdefull pjäs
      Löpare kan ofta binda springare på c6 och f6.
    3. (abstrakt) påvisa samband
      Bevisen kommer att binda honom till brottsplatsen.
    Etymologi: Av fornsvenskabinda.
    Besläktade ord:bindning
    Sammansättningar:bakbinda, bindebåge, bindemedel, bindeord, binderuna, bindestreck, fastbinda, förbinda, gasbinda, runbinda, trollbinda

    Översättningar

    [redigera]

    knyta ihop

    • albanska: fashë(sq)
    • engelska: bind(en), tie(en), bond(en)
    • finska: sitoa(fi)
    • fornengelska: bindan
    • franska: attacher(fr)
    • iriska: cuibhrigh
    • isländska: binda(is)
    • jiddisch: בינדן(bindn)
    • kotava: vaniksantú
    • italienska: legare(it)
    • lågtyska: binnen(nds)
    • tjeckiska: vázat(cs), svázat(cs), svazovat, zavázat,