Hur uppstår byig
•
Turbulens - byig vind
Beroende på hur markytan ser ut bildas oregelbundna virvelrörelser som blandar luften i de lägsta delarna av atmosfären. Turbulensen är alltså större över städer och i bergstrakter än över hav och över stora slätter.
Turbulensen beror också på tiden på dygnet, dagtid eftersom solens uppvärmning av jordytan kan vara ojämnt fördelad och under natten uppkommer ofta ett kallare skikt nära jordytan som undertrycker turbulensen där.
Det förekommer alltid vertikalrörelser där det finns moln. Turbulens uppstår också i skikt med stora temperaturgradienter, som i frontytor.
Turbulensens häftighet beror även på vindstyrkan. Ju kraftigare vind desto häftigare blir stötarna då luften passerar över markens ojämnheter och desto större blir turbulensen och byigheten.
Det skikt närmast marken som påverkas av turbulensen varierar i tjocklek. Under dagen, när turbulensen är kraftig, kan luften upp till cirka 2 km vara turbulent, medan under natten ibland bara de nede
•
Vårens väderord
FOTO: Andreas M
Högtrycksrygg, kallfront och sjöbris. Vi hör orden ofta men vad betyder begreppen egentligen? Vi har samlat väderord som du kan räkna med att höra under våren.
Dagsmeja - är när det minusgrader i luften men solen är tillräckligt stark för att smälta snön. Dagsmeja sker på vårvintern när solen står högre på himlen än under vintern.
Byvind - är vindstötar som är starkare än medelvinden. På våren är luften torr vilket bidrar till att vinden blir mer byig. Att den blir mer byig på våren än på vintern är för att solen lyser starkare och värmer då upp land, hav och luft olika snabbt. Över ett litet område kan då temperaturkonstrasterna vara så pass stora att det bidrar till mer byiga vindar.
Därför är det ofta byiga vindar på våren
Stoftvirvlar - ett tiotals meter höga och med dammstoft som virvlar upp i luften. De påminner lite om en tornado med luft som virvlar uppåt, men de är inte farliga. De uppstår på våren och förso
•
Turbulens - byig vind
Beroende på hur markytan ser ut bildas oregelbundna virvelrörelser som blandar luften i de lägsta delarna av atmosfären. Turbulensen är alltså större över städer och i bergstrakter än över hav och över stora slätter.
Turbulensen beror också på tiden på dygnet, dagtid eftersom solens uppvärmning av jordytan kan vara ojämnt fördelad och under natten uppkommer ofta ett kallare skikt nära jordytan som undertrycker turbulensen där.
Det förekommer alltid vertikalrörelser där det finns moln. Turbulens uppstår också i skikt med stora temperaturgradienter, som i frontytor.
Turbulensens häftighet beror även på vindstyrkan. Ju kraftigare vind desto häftigare blir stötarna då luften passerar över markens ojämnheter och desto större blir turbulensen och byigheten.
Det skikt närmast marken som påverkas av turbulensen varierar i tjocklek. Under dagen, när turbulensen är kraftig, kan luften upp till cirka 2 km vara turbulent, medan under natten ibland bara de nedersta 50