Hur gör man impairment
•
Vid sitt senaste styrelsesammanträde antog IASC ett utkast till rekommendation rörande Impairments, dvs. nedskrivningar. Beslutet var viktigt därför att det banar väg för en rekommendation om redovisning av immateriella tillgångar inklusive goodwill. En förutsättning för att uppnå enighet kring redovisning av immateriella tillgångar är nämligen att det finns regler om när nedskrivning skall ske.
Förklaringen är att IASC vill ta bort den maximitid på 20 år som för närvarande gäller för goodwill och andra liknande tillgångar. I stället skulle avskrivningen få göras över den ekonomiska livslängden som kan vara 40 eller 400 år. Om ett företag väljer en avskrivningstid som överstiger 20 år måste dock ledningen varje år pröva att det verkliga värdet överstiger det bokförda värdet. Den prövningen kallas med IASC-jargong för ”impairment test”.
Utkastet till rekommendation gäller alltså både materiella och immateriella tillgångar. En nedskrivning skall göras så snart som en tillgångs b
•
De utökade kraven på redovisning till verkliga värden och mer tilläggsinformation ger bättre underlag för att bedöma företagsförvärv. Öppenheten sätter sannolikt press på ledningar och styrelser att ännu bättre analysera förvärv innan de genomförs, skriver Thomas Jansson, Jörgen Nilsson och Thomas Rynell.
International accounting standards Board (IASB) har i mars 2004 publicerat IFRS 3 Business Combination samt vidareutvecklade versioner av IAS 36 Impairment of Assets och IAS 38 Intangible Assets. I dessa standarder finns ett antal nyheter som är resultatet av första fasen i ett utvecklingsprojekt avseende redovisning av företagsförvärv som syftar till att förbättra den finansiella rapporteringens kvalité och skapa internationellt mer enhetliga redovisningsprinciper. Resultatet är att IASBs standarder nu i stort överensstämmelser med motsvarande standarder i USA. Andra fasen i utvecklingsprojektet pågår, men kommenteras ej i denna artikel.
De nya reglerna skall med stor
•
Blir nedskrivning av tillgångar allt för subjektivt?
Nedskrivningar av anläggningstillgångar har under lång tid inneburit ett dilemma i redovisningen. Å ena sidan är det olämpligt att redovisa tillgångar i balansräkningen som inte längre förväntas generera framtida kassaflöde i den omfattning som man ursprungligen räknat med. Å andra sidan är det svårt att i redovisningsregleringen specificera ett sätt att objektivt bestämma värdet på en tillgång som fortfarande används i företaget. Exempelvis anger ÅRL 4 kap 5 § att om ”en anläggningstillgång på balansdagen [har] ett lägre värde än det värde som följer av 3 § och 4 § första stycket [anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar], ska tillgången skrivas ned till detta lägre värde”. ÅRL anger följaktligen att nedskrivning under vissa förutsättningar ska ske, men vägledningen för värdering är obefintlig (vad menas till exempel med ”värde”?).
IAS 36 nedskrivningar, som omfattar drygt 30 sidor text, ger betydligt mer vägledning ä