Hur regleras hjärtrytmen
•
Hjärtfrekvens
Hjärtfrekvens är hjärtslagens tempo, och räknas i slag per minut. Ett vanligt sätt att mäta hjärtfrekvensen är att mäta pulsen, som är hur hjärtslagen yttrar sig i blodådrorna som dunkande vågor. Hjärtfrekvensen kan också mätas med EKG och stetoskop. För snabb hjärtfrekvens kallas takykardi, och för långsam bradykardi.
Funktionen
[redigera | redigera wikitext]Hjärtslagen är sammandragningar av hjärtmuskeln, som sker för att pumpa ut blod med sådan kraft att kroppens vävnader får tillgång till blodet, som innehåller bland annat syre, hormoner och näringsämnen. I synnerhet syre måste kontinuerligt tillföras kroppens celler för att kroppen ska fungera. Hur mycket syre cellerna behöver beror i normalfallet på upphetsningsnivån. Sammandragningarna uppstår av hjärtats pacemakerceller i sinusknutan, vilken i sin tur reagerar på naturliga förändringar i natrium-, kalium- och kalciumflödena. Opåverkad av hormoner och andra modifierare, skulle hjärtat slå ungefär 100
•
EKG - Översikt
Alla myokardceller har förmåga till spontan elektrisk aktivering, så kallad automaticitet. Möjligheten till spontan elektrisk aktivering beror på att det upprätthålls en ojämn elektrisk jonfördelning över cellmembranet i myokardcellen, med hög kalium- och låg natriumkoncentration intracellulärt. Detta medför en potentialskillnad över cellmembranet.
Då myokardcellerna aktiveras sker en depolarisation, som orsakas av en snabb inströmning av natriumjoner in i cellen, vilket upphäver potentialskillnaden över cellmembranet. Denna så kallade aktionspotential utlöser i sin tur en depolarisation av angränsande celler, varefter den elektriska impulsen fortplantas genom myokardiet.
Efter depolarisationen sker en rad mekanismer för att återställa jonkoncentrationen och polariteten över cellmebranet. Denna fas kallas för repolarisation.
•
Den mängd blod som pumpas ut per hjärtslag kallas hjärtats slagvolym. Hjärtats vänstra kammare pumpar blodet via aorta, ut i stora kretsloppet som försörjer så gott som alla celler. Hjärtats högra kammare pumpar blodet ut i lilla kretsloppet, via lungpulsådern till lungorna. I lungornas kapillärer syresätts blodet, som sedan transporteras ut i kroppen, samt avger koldioxid till utandningsluften.
Blodet återvänder från lilla kretsloppet via lungvenerna, till vänstra förmaket och vidare till vänster kammare. Innan blodet återvänt till aorta har det alltså passerat hjärtat två gånger. En gång genom den högra och en gång genom den vänstra kammaren.
I det stora kretsloppet finns det syresatt blod i artärerna och syrefattigt i venerna. I lilla kretsloppet är förhållandet precis tvärt om. Det finns ingen direktförbindelse från hjärtats vänstra till dess högra sida. Man får därför betrakta hjärtats halvor som två skilda pumpar, som är kopplade efter varandra, det vill säga, i ser