Hur ser sockerlönnen


  • Sockerlönnen kan bli 8-12 m hög.
  • Sockerlönnen (Acer saccarum) härstammar också från Nordamerika och bladen pryder Kanadas flagga.
  • Sockerlönn är en symbol för ande i hjärtat hos det kanadensiska folket.
  • Sockerlönn

    Sockerlönn (Acer saccharum) är en art i familjenkinesträdsväxter från Nordamerika. Det är den här arten vars sav man oftast gör lönnsirap av.[1]

    Utseende

    [redigera | redigera wikitext]

    Enstaka exemplar har nått en höjd av 45 meter. Mer normal sluthöjd varierar mellan 25 och 35 meter. I Blekinge skärgård, utanför Ronneby, finns en lönn med en stamdiameter på ungefär 60 cm, och som tros vara den största i Sverige.

    Trädet har en odelad stam och grenarna förekommer parvis, en på varje sida. Exemplar som lever i skogar mister de lägre grenarna. Fristående sockerlönn har en oval krona med de lägre grenarna böjda uppåt. Även bladen förekommer parvis vid kvistarna. De har oftast fem flikar (fingrar) som är utrustade med en eller flera spetsar. Bladens undersida är ljusare grön till vitaktig.[2]

    Utbredning

    [redigera | redigera wikitext]

    Utbredningsområdet sträcker sig från sydöstligaste Manitoba och Gaspéhalvön (båda Kanada) söderut till södra Missouri, s

    Lönnarnas tid

    Naturen är föränderlig både i de långa skeendena och i de korta årliga cyklerna. För mig betyder träden mycket när det gäller att följa årstidernas växlingar. Skogen består verkligen inte "bara utav en massa träd" utan det handlar om artindivider som visar sig vid olika tider på året, liksom skådespelare på en teater med individuella scenframträdande.

    Om vi tänker oss en blandskog på vintern. Lövträden syns inte till men granarna står dovt gröna med tallarnas mer gultonade barrgrönska insprängda. Färgspelet är något monotont och bryts bara av snön som bäddar in skogen i ulliga täcken.

    Första våraningen

    När så den första våraningen kommer är det björkarnas tid. I de förr så svartrisiga björkarna börjar man kunna ana en svagt lila ton som verkar hämtad från den ljusnande lila marskvällsskymningen, ni vet den där första kvällen då man märker att dagarna faktiskt blivit lite längre och att det finns hopp om en vår. Straxt efter björkarna kommer videts tid med

    Lite om lönnsirap och lönnar

    På våren med start nu (dvs februari, mars, april och möjligen början av maj beroende på var man bor i landet och vilket väder det är) kan vi börja producera lönnsirap. Marken måste ha börjat värmas upp tjälen startat att tina. Det kan finnas snö kvar på marken och frostnätter men det ska vara plusgrader på dagarna. På vårvintern brukar man börja tappa sockerlönnen (Acer saccarum) på sav som stiger upp i stammen.

    Traditionen att tappa sav från lönnträd går mycket långt tillbaka i tiden. I Kanada och norra USA har ursprungsbefolkningen bevisligen använt sig av sockerlönnar för att hitta något sött att smaka på under en period då inte mycket annat kan skördas.  Linné tyckte också att vi skulle börja använda oss av lönnar och producera sirap, men han gjorde ett litet misstag och döpte en lönn han sett till Acer saccarinum, (Linné 1753) men tyvärr var denna art inte den ”riktiga” sockerlönnen (Acer saccarum). Acer saccarinum blir ett stort trä