Hur bildas förkastningar


  • Vad är en förkastning
  • Förkastningar i sverige karta
  • Förkastning geografi
  • Seismisk aktivitet

    Plattorna glider isär, krockar och "skaver" mot varandra. Därför har kontinenternas utseende också ständigt förändrats.

    I gränserna mellan plattorna finns stora förkastningar eller skjuvzoner i jordskorpan. Friktionen i zonerna gör att rörelserna är långt ifrån ”smärtfria”. I själva verket är det snarast så att rörelserna i jordskorpan aldrig är jämna utan upplevs som plötsliga, och ofta kan effekterna av dem bli allvarliga för oss människor.

    Friktion mellan plattgränser ger skalv

    Spänningar byggs upp längs plattgränserna på grund av rörelser i den underliggande manteln. När spänningen blir för stor utlöses den genom att det sker en hastig rörelse längs en svaghetszon. Rörelsen, dvs. jordbävningen, ger upphov till ljudvågor som fortplantas genom bergg

    1. Lansjärv­förkastningen

    Isen smälte och Jorden skakade

    Vår del av världen är idag en lugn plats utan större jordskalv. Det väckte därför stor förvåning när man upptäckte ett antal långa förkastningshak i berggrunden som skär istida avlagringar. Det stod då klart att marken måste ha skakats av våldsamma jordbävningar så sent som för bara 10 000 år sedan, när den senaste inlandsisen smälte bort från norra Sverige. 

    Förkastningar och tsunamivågor

    Starka spänningar hade byggts upp i jordskorpan under inlandsisen och spänningarna utlöstes som förkastningar när isen smälte bort. Jordskorpan sprack och berggrunden försköts utmed dessa sprickor så att det bildades skarpa hak i berggrundsytan och de ovanpåliggande jordlagren. Skalven mätte magnitud 7 till 8 på Richterskalan och var därmed lika stora eller till och med större än många av de skalv som nuförtiden raserar städer på andra håll i världen.

    Några av förkastningarna bildades under havets yta och som ett res

    Andra bergskedjor och högplatåer bildas huvudsakligen genom förtjockning och vertikal upphöjning av jordskorpan, utan någon deformation och hopveckning. Det gäller t.ex. den tibetanska högplatån, även den tillkommen som en effekt av Indiens kollision med Asien, eller Colorado-platån i sydvästra USA. Uppsprickning av en kontinent kan också föregås av en upphöjning av jordskorpan i det aktuella området. Högplatåerna i Östafrika, t.ex. i Etiopien, har uppkommit genom en upphöjning knuten till den uppsprickning av den Afrikanska plattan som sker längs den Östafrikanska riftdalen. I detta område finns ju också höga isolerade bergstoppar som är aktiva vulkaner, såsom Mount Kenya och Kilimandjaro. Mindre bergsryggar och höjdpartier kan bildas när ett berggrundsblock, en horst, mellan två förkastningar skjuts uppåt. Exempel i Sverige är Skånes åsar och Omberg vid Vättern.

    Äldre bergskedjor

    Den Skandinaviska fjällkedjan bildades för ca 400 miljoner år sedan när en föregångare till våra d