Hur stora får almträd
•
Alm i nu och framtiden
Avverkning (slutavverkning)
21 inlägg 16844 visningar 4 följer Svara, dela mm...Titan - fre 29 maj 2015, 18:31
fre 29 maj 2015, 18:31#331774 Hur är ALM som leveransvirke? Efter stormen Per som gick hårt åt mina marker så är det ett område, inte så stort kanske, men dock 10x 30 m som har en självföryngring av Alm i en sådan generös grad att det växer som ogräs. Inget annat kommer upp. Det största är nu redan 6-7 meter och lite längre ut i kanterna så är till kommande plantor i höjd en meter kraftigt tilltagande. Hur är det med möjlighet att sälja Alm idag och generellt framöver. Kan inte annat än låta denna naturliga frodighet få verka och det är ju nu hög tid att gallra på riktigt. Har tidigare röjt lite och i viss mån stamkvistat för de vill ju väldigt gärna dela på sig i jämna klykor. Hur hanterar man Alm virket bäst?
TS
machonisti - Malax, FIN-
•
Skogsalm
Skogsalm, i dagligt tal alm(Ulmus glabraHuds.), är ett träd i familjenalmväxter. I Sverige förekommer två underartervanlig skogsalm, Ulmus glabra ssp. glabra, med tunnare bark, rakare grenar och bredare blad och bergalm, Ulmus glabra ssp. montana mera lågvuxen med tjockare bark, något hängande grenar och smalare, nästan enkelsågade, blad.[3][4]
Skogsalm är ett 30 – 40 meter högt träd, med elliptiska, äggrunda till omvänt äggrunda och mycket sträva, på båda sidor borst- och glandelhåriga, blad, med mer eller mindre avsatt spets, dubbel- till flersågad kant, överlappande bladbasflikar och 12 till 18 par sidonerver.[5][4][6]
Skogsalmen blommar rikt på bar kvist i april — maj med tvåkönade blommor. Den vindspridda frukten är en vingad nöt. Fröet är placerat mitt i vingen (skiljer från lundalm vars nöt ligger närmre vingens spets), vars kant är ocilierad (skiljer från vresalm).
Frömjölet (pollen) kan orsaka allergiska besvär hos känsliga personer.
•
Ask och alm – borta om bara tio år
60-80 procent av asken borta inom tio år. Och almsjukan slår ut större delen av almbeståndet. Inga botemedel finns mot angreppen. Vad ska egentligen man ta sig till i dessa tider av ek-, ask- och almdöd?
– Jag satsar själv på bok i fortsättningen, säger forskaren Pia Barklund på SLU, som själv tvingats ta ned många almar hemma på tomten.
I början av 90-talet såg det illa ut för eken. Ekdöden spred sig och spekulationerna gick mer eller mindre vilda om att eken skulle försvinna helt på sikt. Men enligt Pia Barklund, docent och skogspatolog vid institutionen för Skoglig mykologi och patologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala var ekens problem nära förknippade med tre stränga vintrar fram till 1987.
– Det har bättrat sig betydligt sedan dess, förklarar hon. Ekdöden var inte en enskild sjukdom utan väderleksförhållanden som gjorde träden mottagliga för andra skador. Många träd dog slutligen av honungsskivlingsangrepp i rotsysteme