Hur länge levde runorna

  • Runor alfabet svensk
  • Runor betydelse
  • Runskrift alfabet översättning

    • •

    Vikingaspråket levde längre än man trott

    Säg runor och de flesta av oss tänker på en tid för länge, länge sedan. På en tid då vi svenskar och andra skandinaver spred skräck i Europa och då mäktiga, rödmålade stenar restes mot skyn för att vi skulle minnas de kämpar som dött i främmande land.

    I skolan fick vi lära oss att runor var vikingarnas språk. Och att bokstäverna var så spretiga eftersom de ristades in i stenar eller på träbitar som användes för att kommunicera med varandra.

    Vi fick också lära oss att språket dog ut i takt med att vi blev kristna och "bildade" och att de mytomspunna bokstäverna helt försvann någon gång under medeltiden.

    Men faktum är att bruket av runor levde kvar, gömt i de djupa skogarna i en liten isolerad del av Sverige – ända in på 1900-talet.

    Stort ordförråd

    "Katn tytser int um dar ed rajner og snair."

    Orden tillhör 85-åriga Gerda Werf. Språket hon talar är älvdalska, som har sitt ursprung i Älvdalen i norra Dalarna, på gränsen mot Norge.

    –De

    •

    Runor

    Runor är skrivtecken som uppstod århundradena efter Kristi födelse och brukades av germaner.[1] Runorna ordnas i runrader uppkallade efter de sex första runornas ordningsföljd: äldre futhark (ᚠᚢᚦᚨᚱᚲ, fuþark), anglofrisisk futhorc (ᚠᚢᚦᚩᚱᚳ, fuþorc) och yngre futhark (ᚠᚢᚦᚬᚱᚴ, fuþąrk), vilket i svenskan homologerats till ordet futhark (jämför alfabet) för att beskriva dessa runuppsättningar i allmänhet. De äldsta runfynden härrör från det sena 100-talet e.Kr. Flera olika runrader användes för olika språk, och vissa runtecken införlivades även i varianter av det latinska alfabetet, vilket allteftersom (i Norden på 1000–1200-talet) ersatte runorna, även om spridda bruk av dessa länge levde kvar på sina håll – i Dalarna skrevs det exempelvis runor ända in på 1800-talet. Runorna fick också en renässans på 1600-talet genom bland annat Johannes Bureus som tryckte en lärobok med runor för svenskt skolbruk.

    Samtliga runinskrifter, såväl inom Norden – några också i Finland

    •

    På en berghäll nära Sundbyholm utanför Eskilstuna finns en tusen år gammal ristning. Den består av bilder omringade av drakslingor med runskrift. Runorna berättar om en mäktig kvinna som hette Sigrid.

    Sigrid levde på vikingatiden för ungefär tusen år sedan. Enligt runorna lät hon bygga en bro vid Ramsundet. Det var också hon som bestämde att en ristning skulle huggas in i berget nära brofästet. Men vem var egentligen Sigrid? Och varför lät hon hugga in runor med märkliga bilder intill en bro?

    Här kan du läsa mer om Sigrid och en av Sveriges märkligaste runhällar!

     

    Runor och runstenar

    Runor är de bokstäver som användes på vikingatiden. Men de hade inte riktigt samma funktion som vi tänker oss ett alfabet idag. Här i norden skrevs till exempel inga böcker under vikingatiden. Kunskap, berättelser och traditioner fördes vidare muntligt. Runorna användes istället i andra sammanhang. Själva ordet "runa" betyder hemlighet, vilket säger en del om hur vikingarna tänkte. Run