Hur många kommunalförbund

Ett kommunförbund är i Sverige en intresseorganisation för kommuner, till exempel Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) eller de lokala kommunförbund som finns i en del län.

SKR organiserar Sveriges samtliga kommuner och regioner.

Regionala kommunförbund eller regionförbund

[redigera | redigera wikitext]

Kommunerna är på regional nivå organiserade i självständiga regionala förbund. Den juridiska formen är ideell förening eller kommunalförbund.

I många fall har kommunförbundens uppgifter övertagits av regionerna i samband med övergången från landsting till region.

• Storsthlm, AB
• Regionförbundet Uppsala län (upphörde 2016), C
• Regionförbundet Sörmland (upphörde 2018), D
• Regionförbundet Östsam (upphörde 2015), E
• Regionförbundet Jönköpings län (upphörde 2014), F
• Regionförbundet södra Småland (upphörde 2014), G
• Regionförbundet i Kalmar län (upphörde 2018), H
• Kommunalförbundet Region Blekinge (upphörde 2018)^[1], K
• Skånes Kommuner (tidigare Kommunförbun

  •

  Gemensam nämnd, kommunalförbund

  Kommunalförbund

  Kommunalförbund kan bildas mellan kommuner och regioner. Medlemmarna överlämnar kommunal verksamhet till förbundet. Kommunalförbundet är en egen offentligrättslig juridisk person med egen rättskapacitet, fristående från medlemmarna, ofta sägs kommunalförbundet vara en slags specialkommun.

  Organisatoriskt är ett kommunalförbund uppbyggt på i princip samma sätt som en kommun eller en region. Det finns kommunalförbund med eget fullmäktige och kommunalförbund med direktion. I varje kommunalförbund ska det finnas en förbundsordning. Varje medlem ska vara representerad i förbundets fullmäktige eller direktion.

  Kommunallagen (2017:725): 3 kap 8 §, 9 kap 1-18 §§

  Gemensam nämnd

  En gemensam nämnd bildas mellan två eller flera kommuner eller regioner och kan fullgöra uppgifter avseende all kommunal verksamhet. Den gemensamma nämnden ingår i en av de samverkande kommunernas eller regionernas politiska organisation.

  Uppgifterna för nämnden s

  •

  Organisation och samverkan

  Kommunerna kan själva välja hur man vill organisera sin avfallshantering, den möjligheten till kommunalt självstyre finns i grundlagen. De organisationsformer som förekommer är:

  • kommunal nämnd/förvaltning eller liknande,
  • helägt kommunalt bolag,
  • med andra kommuner samägt kommunalt bolag,
  • gemensam nämnd,
  • kommunalförbund.

  De olika organisationsformerna kan delas in i offentligrättsliga organisationer (nämnd/förvaltning, gemensam nämnd och kommunalförbund) och privaträttsliga organisationer (kommunalt aktiebolag)

  Över hälften av kommunerna har valt offentligrättslig organisation, medan resten av kommunerna verkställer sitt ansvar för avfallshanteringen genom kommunala bolag, eget eller samägt med andra kommuner. 2023 finns 53 helägda kommunala bolag som bedriver kommunens avfallsverksamhet. Ofta ingår även VA och energi i dessa bolag.

  Samverkan kan bedrivas i olika former

  Avfallssektorn har en lång tradition av samverkan mellan kommuner och i tak