Hur är sveriges folkhälsa
•
Stora skillnader i hälsa i Sverige
Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdom och cancer fortsätter att minska och under 2006 till 2019 ökade medellivslängden med 2,1 år, konstaterar Folkhälsomyndigheten i rapporten Folkhälsans utveckling 2022.
Men 2020 bröts trenden, på grund av pandemin.
Medellivslängden sjönk då med i genomsnitt 0,6 år, jämfört med 2019, och bland de som är särskilt drabbade återfinns både kvinnor och män utanför Europa och män födda utanför Norden. Även kvinnor utan gymnasieutbildning – som haft en negativ trend sammantaget sedan 2006 – drabbades hårt av pandemin under 2020.
Myndigheten slår också fast att vi med dagens takt inte kommer att uppnå det folkhälsopolitiska målet till 2048. Enligt målet – som regeringen presenterade 2018 – ska det »skapas samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation«.
Enligt Karin Tegm
•
Folkhälsan i Sverige är en del i myndighetens samlade uppföljningssystem för en god och jämlik hälsa. Den utgår från det folkhälsopolitiska ramverket med de åtta målområdena och olika aspekter av hälsa. Sammantaget ska uppföljningen visa utvecklingen mot det övergripande folkhälsopolitiska målet.
Utvalt innehåll
Ökar eller minskar ojämlikhet i hälsa?
Denna rapport är ett första steg i att ta fram ett underlag för att på ett mer ingående sätt följa om utvecklingen av ojämlikhet i hälsa går i riktning mot det övergripande folkhälsopolitiska målet.
Att mäta ojämlikhet i hälsa i praktiken
I denna rapport redovisas hur du kan genomföra, illustrera och förstå analyser av ojämlikhet i förutsättningar för hälsa, och i hälsa, utifrån det folkhälsopolitis
•
Forte satsar 230 miljoner kronor för att förbättra folkhälsan i Sverige
Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre, men det finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället och alla har inte samma förutsättningar till en god hälsa. För att möta dessa utmaningar beviljar Forte nu 230 miljoner kronor till tio sexåriga forskningsprogram för att fördjupa kunskapen om hälsofrämjande och förebyggande insatser inom folkhälsopolitikens åtta prioriterade områden.
De beviljade forskningsprogrammen har fått bidrag om maximalt 24 miljoner kronor under sex år. De finansieras inom ramen för satsningen på prevention och folkhälsa som Forte fick i uppdrag av regeringen år 2020.
Satsning på prevention och folkhälsa
Satsningen tar sin utgångspunkt i folkhälsopolitikens övergripande mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara klyftorna inom en generation. Målet är att stärka kunskapen om hälsofrämjande och