Hur många solv

  • Man måste veta hur många solv man ska ha på varje skaft.
  • På 1900-talet kunde en vävkurs börja med att deltagarna knöt 2000 solv var.
  • Jag kollar på ett ungefär hur många solv som behövs och jämför med de solv som redan sitter på skaften.

    • •

    Jag har lite planer på att få igång en vävstol nu i vinter; dock inte den stora som man väver breda mattrasor på utan en liten vävstol som passar till mindre projekt, såsom till exempel löpare. Innan vi kan sätta upp väven behövs dock knytas nya solv, så det ägnar vi oss åt för tillfället. Det är inte svårt men däremot ett ganska långtråkigt och enformigt arbete, i alla fall om man måste knyta många.

    Själva solvstocken, som redskapet man knyter solv på tydligen kallas, är givetvis hemgjord. Efter att ha mätt och räknat ut hur stora våra solv skulle vara sågade pappa till träet och satte fast metallpinnarna. Jag gjorde sedan grundmålningen och mamma gjorde dekorationsmålningen. Ett riktigt samarbetsprojekt, således.

    Och nu håller vi på att knyta solv för fullt.

    Förhoppningsvis blir det väl färdigt så småningom...

    •

    På spaning efter det tyg som flytt

    Iett av barnens rum står en handgjord, lite ranglig vävstol. Marie Ekstedt Bjersing har fått den av sin mamma som köpte den osedd via en annons. Den är inte speciellt stabil och många skulle nog tycka att den inte är mycket att ha. I modernare vävstolar går det att åstadkomma betydlig jämnare kvaliteter, nästan oavsett vem som sitter bakom bommen. Den här kräver ett visst handlag. Och just därför har den blivit ett viktigt redskap i Marie Ekstedt Bjersings vävforskning.
    – Jag har velat ta reda på varför vi idag ibland har svårt att väva det som man kunde göra förut. Det är så lätt att säga att vi har en vävtradition som går hur långt som helst tillbaka i tiden, men tradition för mig betyder förändring, säger hon och fortsätter:
    – Man har förändrat saker hela tiden. Och tittar man på dagens vävstol och jämför med vävstolarna på femton-, sexton- och sjuttonhundratalen då är det ganska många saker som skiljer sig åt. Bland annat antalet bommar, h

    •

    Jag har kommit till solvningen i min vävuppsättning. Solv ser numera oftast ut så här, färdigtillverkade av polyester. Texsolv kallas de och är faktiskt en svensk produkt, det går att läsa mer om dem på deras hemsida. Innan texsolv kom fick man knyta solven av mattvarp, man knöt över en träställning som kallades solvstock, men det var nog ändå svårt att få dem lika långa.
    Solven är till för att lyfta de trådar som ska vara över inslagsgarnet för ett visst inslag och även sänka dem som ska vara under. Varptråden träs i hålet i mitten, solvögat.
    Solven har även öglor i båda änder. Genom dessa träs solvkäpparna eller skaften, en käpp upptill och en nedtill. Solven kommer i buntar, med varje sida av hålen upptill och nedtill omknytna för att det ska vara lätt att trä dem på skaften. Den övre solvkäppen hängs upp i en skafthållare under solvningen. Detta gäller för en vanlig trissvävstol.
    Min vävstol är lite annorlunda. I stället för solvkäppar har jag skaftramar. På en vanlig vävstol k