Hur påverkar gener våra
•
Långt innan vi människor hade kunskap om DNA och gener så lade våra förfäder förmodligen märke till att barn ofta liknar sina föräldrar. Hur ärftlighet faktiskt fungerar på molekylär nivå fann forskare svaret på i mitten på förra seklet.
En förutsättning för ärftlighet är att DNA kan kopieras. Det sker kontinuerligt i kroppen – varje gång en cell delar sig. Alla celler oavsett funktion har därmed samma genetiska information. När könsceller sammansmälter blandas DNA från två individer och ger upphov till en helt ny individ.
Mendels ärftlighetslagar
På 1800-talet undersökte den österrikiska munken George Mendel hur egenskaper ärvs hos ärtor som han odlade i klosterträdgården. Mendel fastslog genetiska principer och myntade begrepp som vi använder än idag – till exempel att
•
Hur påverkar våra gener risken att utveckla ALS och andra motorneuronsjukdomar
Projektet kombinerar forskning kring förekomst och sjukdomsutveckling av neurologiska sjukdomar med studier av förstorade gensekvenser och möjlighet till framtida behandlingar. Projektet är ett samarbete i norra sjukvårdsregionen mellan Östersunds sjukhus och Umeå Universitet.
Huntingtons sjukdom (HD), amyotrofisk lateral skleros (ALS) och spinobulbär muskelatrofi (SBMA) är fortskridande neurologiska sjukdomar. Botande behandling saknas och tillstånden leder till tilltagande funktionsnedsättning och för tidig död. Både HD och SBMA är ovanliga sjukdomar, men i norra Sverige finns regioner med ökad förekomst av dessa tillstånd. En gemensam nämnare för uppkomst av alla tre sjukdomarna är förstorade gensekvenser, så kallade genexpansioner, i arvsmassan. HD och SBMA orsakas båda av genförändringar i en specifik gen, men sannolikt kan andra samtidiga genförändringar påverka hur sjukdomarna utvecklas. ALS kan
•
Gener påverkar vad ögonen tittar på
Vad vi tittar på i en situation påverkar vilken visuell information vi får tillgång till, men också vilken information vi går miste om. Skillnader i titt-beteende kan därför ha stor påverkan på exempelvis det sociala samspelet, hur vi agerar i trafiksituationer eller vad vi lär oss i olika situationer.
För att lära sig mer om hur sådana skillnader kan uppstå har forskare vid Karolinska Institutet, Indiana University och Uppsala Universitet, tagit hjälp av 233 tvillingpar i 10-14 års ålder, varav hälften var enäggstvillingar och hälften tvåäggstvillingar. Studiedeltagarna fick se 80 bilder med varierande innehåll medan forskarna mätte deras ögonrörelser under de tre sekunder som varje bild visades.
– Bilderna hade både socialt och icke-socialt innehåll. Vi ville ha ett representativt urval av miljöer som man kan träffa på i sitt liv, säger Terje Falck-Ytter, forskare vid Center of Neurodevelopmental Disorders (KIND) på Karolinska Institutet.