Hur dog digerdöden ut
•
Forskningen rentvår råttan från all skuld till digerdöden
Den klassiska föreställningen om medeltidens stora pestepidemi, digerdöden, är att sjukdomen var böldpest som spreds av råttor, via loppor, till människor. Den bilden stämmer dock inte med verkligheten, enligt nya forskningsrön som därmed avlivar en sekelgammal myt.
När böldpesten bröt ut i Hongkong (som då var en engelsk koloni) 1894 utlöste händelsen panik i England. Mycket snabbt fanns en gemensam tysk-japansk forskningsexpedition under ledning av Robert Koch på plats för att fastställa orsakerna. Man befarade att det rörde sig om »den tredje pandemin«, som det gällde att sätta stopp för med alla medel innan den fick vidare spridning i hela världen. De tidigare pandemierna var den så kallade justinianska pesten på 500-talet och den medeltida pesten, digerdöden eller svarta döden, som levde kvar i Europa ända till 1700-talet.
Fransmännen ville inte vara sämre än tyskar och engelsmän i försöken att förebygga en pandemi. D
•
Sidans information
Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Vad orsakar pest och hur sprids den
Pest orsakas av bakterien Yersinia pestis och förekommer som böldpest, lungpest eller blodpest. Sjukdomen förekommer i delar av Asien, Afrika och i Nord- och Sydamerika. Flera olika gnagare fungerar som värddjur för bakterien. Bakterien sprids i första hand via råttor och deras loppor. Utbrott bland människor har i regel föregåtts av en omfattande spridning bland gnagare, vanligen råttor.
Människor smittas i första hand vid bett av pestsmittade loppor. Sjukdomen kan också smitta mellan människor, framförallt till lungorna via droppar från upphostningar från dem som har infektionen i sina lungor. Men ä
•
Digerdöden
Digerdöden, eller pest, kom till Europa år 1347 och härjade i omgångar fram till 1700-talets början. Den drabbade Sverige över 20 gånger mellan 1350 och 1713. I samband med digerdöden inträffade också en jordbrukskris.
På medeltiden kallades digerdöden vanligen för den stora döden eller svarta döden. De första kända utbrotten var i Kina mellan 1331 och 1334. Sedan spred sig pesten snabbt via handelsvägar som etablerats som länkar mellan öst och väst. Digerdöden spreds till Genua och Venedig från Krim 1347.
Schackspel med döden. Kalkmålning från Täby kyrka i Uppland. Foto: Lennart Karlsson
Spridning i Europa
Källorna berättar om minst ett skepp från handelsstaden Kaffa på Krim som drev in till Sicilien kust, troligen med smittade sjömän. Smittan spred sig sedan vidare norrut och västerut. I Norden var Norge det första land att drabbas av pesten sommaren 1349. Ett år senare hade den passerat gränsen till Sverige.
Pestbakterien, Yersinia pestis, fungerar kraftigt ge