Hur ofta spädbarn
•
Hur ofta bör jag amma mitt barn?
Den första tiden är viktig för dig för att lära dig att tyda de signaler som ditt barn kommer att ge dig då det är hungrigt och vill ammas. När ditt barn väl är ledset så är det en sen amningssignal på att det är för hungrigt. Genom att lära dig tyda ditt barns amningssignaler i tid, så blir det lättare att amma eftersom ju mer upprört barnet är, desto svårare kan det vara att få det till att lugna ner sig och till att ta bröstet.
Hur vet jag om mitt barn får tillräckligt med mjölk när jag ammar?
Många nyblivna mammor är oroliga för att de inte producerar tillräckligt med mjölk åt sitt barn under de första dagarna. Så länge ditt barn vaknar och vill ammas med jämna mellanrum och sväljljud hörs så är detta oftast ett tecken på att du som mamma producerar tillräckligt med mjölk. Barnets viktökning är senare en av de parametrar som visar på ditt barns välmående och att ditt barn får tillräckligt med mjölk i sig. Under den första veckan i livet br
•
Skapa DIN sömnplan – passar perfekt för din bebis!
Hur ofta ska en nyfödd bebis äta egentligen och hur mycket är normalt att de äter under ett dygn? Som nybliven förälder är frågor om amning och flaskmatning ofta många. Johan Holmgren, specialistsjuksköterska inom barn och ungdom, börjar med att berättar att en nyfödd bebis bör ligga vid bröstet hela tiden efter förlossningen (om det är möjligt!) för att få i gång de hormoner som gör att mjölken produceras.
- Där börjar ett viktigt samspel mellan mamman och bebisen. Sen tar det tid, både att komma igång med amningen och – om man flaskmatar – att få bebisen att ta rätt grepp om flaskan.
Psst... Så här blir du ett flaskmatarproffs!
Äta nu IGEN?!
Det är också vanligt att nyblivna föräldrar blir chockade över hur ofta bebisen vill äta i början.
- Många bebisar vill ligga vid brösten hela tiden och det är helt normalt. Bebisar som flaskmatas har givetvis samma närhetsbehov och vill också ligga i förälderns fa
•
Stödja och informera om bröstmjölksersättning
Protein
De flesta bröstmjölksersättningar är baserade på komjölk men det finns även enstaka sorter som är baserade på getmjölk. Det finns i nuläget inga helt växtbaserade ersättningar på den svenska marknaden men egenimport förekommer.
Proteinhalten i komjölk är tre gånger så hög som i bröstmjölk, därför sänks proteinhalten vid tillverkning för att kunna efterlikna bröstmjölken, och idag ligger den oftast på cirka 1,3g/100 ml (10–11). Vid samma energiinnehåll ska bröstmjölksersättning innehålla minst lika stor mängd av essentiella aminosyror som bröstmjölken vilket i praktiken innebär ett något högre proteininnehåll än bröstmjölken. Dessutom ändras förhållandet mellan olika proteiner som