Hur förändras cellerna
•
De minsta biologiska enheterna som bygger upp allt liv på jorden är celler. Alla djur växter och de flesta svampar är flercelliga organismer. Det finns också encelliga organismer som består av en enda cell, till dessa hör till exempel bakterier.
Flercelliga organismer har vad som kallas eukaryota celler. Det är komplexa celler som kännetecknas av att cellens DNA ligger inuti en cellkärna och att det finns organeller som sköter cellens funktioner. De flesta encelliga organismer utgörs av en prokaryot cell som har en enklare struktur utan cellkärna och organeller.
Encelliga organismer har oftast prokaryota celler
Bakterier och arkeér är prokaryota organismer och består av en enda prokaryot cell. Runt cellen finns en skyddande cellvägg. Prokaryota organismer är enklare uppbyggda än eukaryoter och saknar de flesta organeller och cellkärna. Prokaryota cellers DNA utgörs av en k
•
Vad är mutationer?
Mutationer är förändringar i DNA-sekvensen som uppkommer spontant i alla livsformer och i alla generationer. Om mutationerna uppstår i en gen eller ett så kallat reglerelement så kan de ge upphov till nya egenskaper.
Om mutationen ökar bärarens chanser att överleva och föröka sig kan den över tid spridas och bli vanlig i en population. Hos arter med sexuell reproduktion måste mutationen finnas i en könscell för att kunna föras vidare till nästa generation. När mutationer uppkommer i somatiska celler, ärvs de visserligen vidare till andra celler vid celldelningen, men stannar i individen. Det kallas för somatiska mutationer.
Så här uppstår mutationer
Kopieringsfel inne i cellen
En cell delar sig ett antal gånger under sin livstid. På så sätt bildas hela tiden nya celler i kroppen som kan ersätta gamla eller
•
Hur kroppen städar undan döda celler
Att åldrade, skadade och oönskade celler dör är en process som ständigt pågår i kroppen. Denna form av naturlig celldöd kallas apoptos. Normalt kommer döda celler att snabbt ätas upp, fagocyteras, av bl.a. specialiserade celler som makrofager och dendritiska celler. Det här är viktigt eftersom fel i processen kan leda till att de döda cellerna slutligen sprängs och frisätter sitt innehåll, vilket kan reta immunförsvaret och resultera i autoimmuna sjukdomar.
Avhandlingen fokuserar på hur proteiner på apoptotiska cellers yta samspelar med proteiner på fagocyterande celler och hur det styr elimineringen av oönskade celler. Vilka celler som förstörs måste avgöras specifikt och levande celler får naturligtvis inte angripas. Det åstadkoms genom att alla kroppsceller kan signalera om de är levande eller apoptotisk när de kommer i kontakt med en fagocyterande cell. När kontakten uppstår samverkar en mängd proteiner med varandra så att vissa