Hur man läser periodiska

  • Periodiska systemet
  • Periodiska systemet med namn
  • Periodiska systemet perioder

    • •

    Rune Byggningsbacka

    Fakta om atomen

    1. I atomens kärna finns positivt (+) laddade protoner och neutrala neutroner.
    2. Runt kärnan i elektronhöljet rör sig negativt (-) laddade elektroner.
    3. Atomens atomnummer (ordningstal) = antalet protoner.
    4. Atomen har ingen laddning utåt eftersom: antalet protoner = antalet elektroner.



    Atomen (video av Andreas Sandqvist)

    Elektronskal

    1. Elektronerna rör sig inte runt kärnan hur som helst utan de finns i elektronskal.
    2. En elektron placerar sig i ett elektronskal så nära kärnan som möjligt.
    3. Elektronerna i det yttersta skalet kallas ytterelektroner eller valenselektroner.
    4. Antalet elektroner i det yttersta skalet bestämmer atomens egenskaper.
    5. Följande regler gäller för elektronskalen:

    Skalets nummer
    räknat från kärnan

    Max elektroner
    i ett inre skal

    Max elektroner
    i yttersta skal

    1 (K-skal)

    2

    2

    2 (L-skal)

    8

    8

    3 (M-skal)

    18

    8

    4 (N-skal)

    32

    8

    n

    •

    Det periodiska systemet är en tabell över kemins atomslag. Vi går här igenom hur du tolkar ett periodiskt system, och hur atomslagen delas upp i grupper (vertikalt) och perioder (horiontellt) beroende på deras gemensamma egenskaper. Vi rekommenderar att du har ett periodiskt system framme när du läser detta, förslagsvis det på den här länken.

    I ett periodiskt system har varje atomslag tilldelats en ruta i tabellen. För kol skulle den kunna se ut så här:

    Informationen i varje atomslags ruta kan variera mellan olika periodiska system. Ibland anges exempelvis hur många elektroner som det finns i varje skal. På Internet-baserade system brukar mer information finnas med än i pappersbaserade.

    Atomslagen är ofta uppdelade i metaller, icke-metaller och halvmetaller, och färgkodade därefter. Färgvalen är dock upp till illustratören i fråga.

    Metaller är ämnen med speciella egenskaper såsom god elektrisk ledningsförmåga och blank yta. Ickemetaller saknar metallernas egenskaper, och h

    •

    ATOMKUNSKAP

    Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO ©

    Atomen består av en kärna med protoner (positivt laddade) och neutroner (neutralt laddade). Runt atomkärnan finns elektroner (negativt laddade) i olika elektronskal. Antalet protoner bestämmer vilket grundämne det är. Elektronerna i det yttersta elektronskalet (valenselektroner) bestämmer grundämnets egenskaper.

    Bild: geralt / Pixabay License

    I det periodiska systemet finns alla grundämnen som är kända idag. Som grundämne, uppställt i periodiska systemet, har det alltid lika många elektroner som protoner. Ett grundämne är alltså oladdat. Grundämnen eftersträvar fullt yttre elektronskal. Därför ger/tar eller lånar de elektroner med andra atomer. Om en atom inte har lika många protoner (positiva laddningar) som elektroner (negativa laddningar) kallas den jon. En atom blir en positiv jon om den har förlorat elektroner och en negativ jon om den har tagit upp elektroner.

    Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

    Elektronsk