Hur länge lever blodet
•
Nyfiken på livslängd
Men det är lätt att missförstå vilken sorts medicinska framsteg det handlar om. Medellivslängden ökar inte därför att människan som art har lyckats förlänga sin livslängd. Den ökar därför att fler individer klarar sig till en hög ålder.
– En del tror att ingen blev gammal förr i tiden, men så är det inte, säger Karin Modig.
Medellivslängden är inte heller detsamma som att de flesta dör vid en viss ålder. Det ger alltså ingen bra prognos för hur långt liv någon individ kan förvänta sig, förklarar Karin Modig.
Men förbättringar i folkhälsan i alla livets åldrar ger tydliga avtryck i medellivslängden. En förutsättning för ett långt liv är att inte dö tidigt och det är det allt färre som gör – barnadödligheten i världen har minskat med nästan 75 procent sedan 1950.
– Att få kontroll över vissa infektionssjukdomar och få ner barnadödligheten har fått en stor påverkan på medellivslängden, säger Karin Modig.
Globala målen för hållbar utveckling
Enligt de
•
Vad gör blodet?
Blodet är kroppens transportsystem, och det fyller flera livsviktiga funktioner. Den mest välkända är transporten av syre till kroppens celler, och koldioxid från cellerna till lungorna. Dessutom förs näringsämnen och restprodukter till och från cellerna via blodet, likaså hormoner och andra molekyler. I blodet finns även vita blodkroppar, som försvarar kroppen mot infektion och skadliga ämnen.
Hos en vuxen människa utgörs omkring 7 procent av kroppsvikten av blod, vilket brukar motsvara 4 till 6 liter. Om blodvolymen minskar med 10 till 20 procent blir vi matta, medtagna och bleka. Vid en större blodförlust (ungefär 30 procent) är det fara för livet. En viktig egenskap hos blodet är därför att det kan koagulera (levra sig) om ett blodkärl skadas.
Med hjälp av blodet kan kroppen även reglera temperaturen.
Vad består blod av?
Blodet innehåller blodkroppar, proteiner, vätska och salter, samt de olika ämnen som transporteras via blodet, till exempel hormoner och
•
Länge leve levern!
Enligt en skånsk studie från 2016 fick över hälften av patienterna med skrumplever sin diagnos på en akutmottagning, dit de kommit för till exempel ascites eller varixblödning. Innan dess har de, som det verkar, gått omedvetna om det allvarliga läget för den egna levern.
Enligt det nationella vårdprogrammet för levercirros dör ungefär 1 400 svenskar per år till följd av skrumplever. Enligt samma källa har mellan 5 500 och 9 000 svenskar kontakt med vården på grund av skrumplever varje år.
Det finns fler symtom på allvarlig leversjukdom. Kraftig trötthet och svår klåda är exempel. Klådan förekommer framför allt hos dem som har problem med gallflödet och kan vara närmast invalidiserande – det kliar kraftigt, utan paus, så att det inte går att sova. Ibland är kraftig klåda huvudindikation för transplantation, framför allt för patienter med PSC.
Test kan skatta fibrosrisk
När det handlar om leversjukdom till följd av levnadsvanor jobbar lever