Hur man formar barrträd

  • Idegran klot
  • Måbär klot
  • Beskära buskar höst

    • •

    Beskära barrväxter

    Barrväxter ska som regel beskäras så att det alltid sitter kvar lite gröna barr under snittet eftersom de inte kan bryta nya skott från kala grenar. Undantaget är idegran som tål betydligt hårdare beskärning. Thuja, idegran och gran ger fina häckar och måste hållas efter årligen. Thuja och idegran lämpar sig också för formklippning.

    När skall man beskära?

    Vilken barrväxt det är avgör när det är bäst tid för beskärning och hur beskärningen ska göras. Man kan dela in barrväxterna i två grupper:

    Tallgruppen

    Nya skott växer ut på våren och växer fram till midsommar. Sen slutar de att växa och nästa års knoppar börjar bildas. Gran, ädelgran och tall hör till denna grupp.

    Gran – korta någon centimeter av årstillväxten, håll in bredden redan på de unga plantorna. Toppa när plantorna nått önskad höjd. På gamla granhäckar kan man ibland hoppa över beskärningen en säsong för att stimulera vitaliteten. Använd sekatör på unga plantor.

    Ädelgran – beskärs nor

    •

    Stamma upp växter till små träd - 5 steg

    Stamma upp växter - fem steg

    Krukväxter som pelargon och myrten blir med åren nästan som japanska bonsaier. Klipp in kronans skott ofta så blir den tät.

    1. Se ut ett kraftigt, någorlunda uppåtriktat skott. Ta bort övriga skott.
    2. Sätt en stadig pinne i mitten som har ungefär den höjd du önskar på trädet. 

    Pelargonträd på gång! Använd små blomklips som följer med orkidéer som stjälk-klämmor.

    1. Blada av "stammen" så att bara toppbladen återstår. Nyp framöver kontinuerligt bort skott och blad som bryter längs stammen.
    2. När stammen nått önskad höjd toppas plantan. Då förgrenar sig växten och bildar en "krona". Använd en vass sekatör så läker snittet snabbt.
    3. Forma kronan genom att korta in de skott som kommer i toppen, så blir den buskig och fin. Eller låt skotten bli långa och bilda en kaskad-form, som många sälgar som säljs i plantskolan.

    Var rädd om ditt träd, är det vinterhärdigt är det vackert att ha belysning i kr

    •

    Växtvridenhet

    Växtvridenhet
    Barken på en del träd ter sig ibland spiralformad och är ett tecken på att även träet är vridet. Trädfibrernas riktning följer i allmänhet inte stammens längdriktning, utan de är ordnade i en svag spiralform runt kärnan. Den växtvridenhet som syns på stammens yta är inte likadan i hela stammen, utan ändras med avståndet från kärnan.

    Varje trädslag har sitt eget spiralformade uppbyggnadssätt. Det finns teorier om att det beror på jordklotets rotation eller solen.

    Så här svarade Björn Sundberg, Inst. f skoglig genetik och växtfysiologi på en fråga som inkom till SkogsSveriges frågelåda:

    ”I princip är veden hos alla träd, mer eller mindre vriden, dvs fibrernas riktning avviker från vertikalplanet. Fiberriktningen (vedvridenheten) förändras över tiden. Hos tex barrträd är det vanligt att fiberriktningen först vrider åt ena hållet (tex medurs) för att sedan, (efter ca 10-15 år) börja vrida åt andra hållet (moturs). Det finns dock undantag från