Hur påverkar utanförskap
•
Konsekvenser av digitalt utanförskap
Det som tidigare har benämnts som ett digitalt utanförskap kan i nuvarande situation bara beskrivas som ett utanförskap. Äldre personer, och särskilt de med kognitiva nedsättningar, riskerar att helt isoleras från sociala sammanhang och sin rätt till delaktighet med stora negativa konsekvenser som följd. Nu när vi uppmanas att umgås, delta i samhällsdebatten och ta del av kultur via digitala plattformar blir det tydligt att de som av olika skäl inte har möjlighet till det ställs utanför och isoleras. Detta hade kunnat undvikas om vi hade tagit det digitala utanförskapet på allvar tidigare.
Ny teknik ses ofta som svaret på utmaningar inom framtidens vård och omsorg och då inte minst utmaningar inom äldreomsorgen. Men det är sällan de äldres behov och önskningar som driver teknikutvecklingen inom området. Fokus ligger oftast på tekniklösningar för e-hälsa eller på mer spektakulär teknik som virtuella cykelturer eller VR glasögon. Den vardagliga
•
Känsla av utanförskap
Varför blir man extremist?
En anledning till att personer lockas in i extremistiska miljöer är att de känner en känsla av utanförskap i samhället. Man kanske vill vara en del av samhället, men upplever att man av olika orsaker inte riktigt får det. Anledningarna till varför en har en känsla av utanförskap kan vara flera och visa sig på olika sätt.
En känsla av utanförskap kan komma från upplevelsen att ens tro eller religion inte respekteras av samhället. Det kan också vara att en upplever att vi får tro på en religion, men inte vara för traditionell i hur vi utövar religionen. Ett exempel är att personer som har på sig religiösa eller traditionella kläder kan uteslutas från att få vissa jobb eller inte är välkomna på andra platser samhället. Eller att personer blir bemötta med fördomar, misstro eller ointresse på grund av att man tillhör en viss religion. Hos vissa, kan detta leda till en känsla av att du är fri att leva som du vill, men du blir i
•
Risk för utanförskap
Låga förväntningar och tilltro
I en undersökning har Barnombudsmannen låtit fler än 900 barn berätta om hur det är att växa upp i områden där barn statistiskt sett har sämre villkor än i andra delar av Sverige.
Flera barn beskriver en vuxenvärld som har låga förväntningar på dem. De låga förväntningarna påverkar barnens självbild och deras framtidstro. Vart femte barn
i årskurs 5 tror att det kommer bli ganska, eller väldigt svårt, att hitta ett jobb i framtiden. Bland pojkar i förort svarar var tredje samma sak. Tilltron sänks ju äldre barnen blir. I årskurs 8 tror nästan vart tredje barn att de kommer ha svårigheter att hitta ett jobb. Den känsla av utanförskap och exkludering som flera barn beskriver kan också ta sig
uttryck i låg tilltro till det politiska systemet.