Halsfluss hur känns

  • Halsfluss utan halsmandlar
  • Hur smittar halsfluss
  • Vit beläggning i halsen inte halsfluss

    • •

    Halsfluss

    Medicinskt granskad

    Vid halsfluss har halsmandlarna blivit infekterade av virus eller bakterier. Det gör ont när du sväljer, och du kan ha feber. Halsfluss går ofta över av sig själv, men ibland behövs behandling.

    Orsaker till halsfluss

    Halsfluss kallas inom vården för akut tonsillit och är en infektion i halsmandlarna som orsakas av antingen bakterier eller virus. Virus är den vanligaste orsaken, till exempel i samband med en förkylning eller influensa. Halsfluss på grund av bakterier orsakas oftast av streptokocker, närmare bestämt en sorts bakterier som heter Streptococcus pyogenes, som även kallas grupp A-streptokocker. Den här typen av halsfluss har en inkubationstid på ett par dagar från det att du smittats tills första symtomen uppkommer. Infektioner på grund av streptokocker är vanligast under vinter och vår. 

    Halsmandlarna, tonsillerna, är två körtlar som sitter i svalget. Vid halsfluss blir halsmandlarna röda, svullna och inflammerade och det gör ont a

    •

    Halsfluss

    Barn och unga drabbas oftare än vuxna av halsfluss. Vinter och vår är de årstider då man ser flest fall, Barn drabbas också oftare av virus än bakterier i halsen, men studier har visat att cirka en tredjedel av barn med halsont har streptokocker.

    Ofta när barn får halsfluss så finns andra smittade i närheten, som på skola eller dagis. Vanligt är att små barn smittar varandra genom att exempelvis haft samma leksak i munnen. Större barn får i sig smittan via sina händer när de petar sig i ögonen, näsan eller munnen efter att ha fått smitta på händerna.

    Symtom hos barn

    Barn kan få så kallad smultrontunga och även hudbesvär i form av svinkoppor när de är smittade med streptokocker.

    Hos lite större barn förekommer förutom halsont och feber symtom som huvudvärk, illamående, kräkningar och ont i magen.

    Om barnet har hosta och rinning näsa brukar det generellt vara tecken på att det är en virusinfektion. Har barnet däremot inte hosta stärks misstanken om att det kan vara bak

    •

    Akut faryngotonsillit

    Läkemedelsbehandling

    • Symtomatisk behandling med paracetamol och NSAID (ibuprofen och naproxen) ges vid behov.
    • De flesta faryngotonsilliter spontanläker utan behandling även om de orsakas av GAS. Behandling med antibiotika förkortar sjukdomsförloppet med 1-2,5 dygn.
    • Antibiotikabehandling bör föregås av ett positivt snabbtest samtidigt med minst tre uppfyllda Centorkriterier. GAS är alltid känsliga för betalaktamantibiotika varför terapisvikt inte förekommer om rätt dos intas. Fenoxymetylpencillin (PcV) (till exempel Kåvepenin) är därför alltid förstahandsval när antibiotikabehandling anses nödvändig.

    Förstahandsbehandling:

    • Barn <6 år: PcV 12,5 mg/kg kroppsvikt x 3 i 10 dygn (max 1 g x 3)
    • Barn ≥6 år och vuxna utan allvarlig underliggande sjukdom:
      • PcV 12,5 mg/kg kroppsvikt x 4 i 5 dygn (max 800 mg x 4)
      • PcV 12,5 mg/kg kroppsvikt x 3 i 10 dygn (max 1 g x 3)
    • Gravida: PcV 1 g x 4 i 10 dygn

    Vid penicillinallergi:

    Barn: klindamycin 5 mg/