Hur såg vikingarnas båt

  • Vikingaskepp vilket trä
  • Vikingaskepp museum
  • Vikingaskepp drake

    • •

    När man tittar på de vikingatida skeppen verkar det otroligt att de kunde resa så som de gjorde. De verkar både små och bräckliga jämfört med dagens fartyg. Men, vikingarna var både goda sjömän och hantverkare.

    Ett skandinaviskt långskepp. Om det hade djurhuvud i fören kallades det drakskepp.

    Det vanliga vikingaskeppet var det så kallade långskeppet. Det hade både mast och åror, och det krävdes mellan 24 och 50 man för att ro. Masten kunde monteras ner då man skulle smyga sig osedda in på en kuststad. Man använde bara ett stort segel.

    Ett handelskepp. Dessa fartyg var mindre än långskeppen, men användes ändå till långa resor på stormiga hav, till exempel mellan Norge och Island.

    Vid skeppsbygge använde man långa, tunna brädor av ask eller ek. De kallades bord och lades överlappande på varandra. Springorna mellan borden tätades med tjärblandad ull.

    En långeka, som användes till kortare färder till havs, till exempel mellan öar.

    Skeppen dekorerades gärna

    •

    Vikingatidens skepp

    Vikingatidens skepp är fartyg från vikingatiden. De har blivit kända genom fyra olika källor. Arkeologiska fynd ger en mycket närgången bild av detaljer i olika skeppskonstruktioner och skeppstyper. Samtida bilder ger viktig information om kanske främst segelkonstruktioner. De skrivna källorna ger uppgifter om olika skeppstyper, storlekar, hur de användes, bemålningar etc. Rekonstruktioner av fynd ger en god uppfattning om bland annat de olika skeppstypernas sjöegenskaper.

    Konstruktion

    [redigera | redigera wikitext]

    Vikingaskeppen var byggda med en teknik som kallas klink, vilket ger ett lättare och mindre styvt skrov än kravellbygge. Borden var tillyxade, inte sågade, och man hade lämnat klampar för sammanfogningen.

    Arkeologiska fynd

    [redigera | redigera wikitext]

    Mer eller mindre välbevarade fynd av dåtidens skepp är numera relativt omfattande. Bland de bäst bevarade när de framgrävdes kan nämnas de unika skeppen från de norska gravhöga

    •

    tt med båt ta sig ut från Norden över havet till främmande länder var något man gjort under flera århundraden innan den tid vi kallar för
    vikingatiden kom att göra sitt intåg. Bland annat har man funnit
    kammar gjorda av renhorn på Shetlandsöarna som DNA-analyserats till 500-talet, ganska säkert ditkomna från Norge. Nordiskt klingande ortnamn och gatunamn är faktisk mer vanliga på Shetlandsöarna än inhemska, piktiska namn. Några exempel är ön Rousay som betyder Rolfs ö och dit man kan åka färja från Tingwall. Man tror sig därför veta att man tog sig ut på öppet hav redan för 1.500 år sedan, och att vikingarna redan hade skepp av absolut yppersta klass då deras tid i historien bröt in.

    Tillbaka

    Skeppen

    Namnet skepp är ett fornnordiskt ord, och även det franska ordet ekipera skall urspr